Var uppfyller man drömmar om inte i New York?

När jag kliver ut för att möta dagen finns inga moln, inga hinder eller gränser.

Livet är som en film.

Gula taxibilar, blå himmel, en enorm grön lunga nära skyskraporna.

Vibration längs Fifth Avenue, harmoni i St Patrick’s Cathedral. En promenad mot West Village, vidare mot Wall Street och över bron till Brooklyn.

Staden som aldrig sover, där döda drömmar vaknar till liv.

Det är min första gång här.

Jag vädrar morgonluft, känner mig stor och liten på samma gång. Ingen bryr sig om mig. Ingen utom jag.

Allt jag vill åstadkomma har redan åstadkommits här.

Allt jag vill göra går att göra igen.

I år har jag varit i Tokyo, Rom, London och Hongkong. But this is the capital of the world, they say.

Jag ser Aladdin på Broadway, Knicks på Madison Square Garden.

Jag känner pulsen, får veta att det talas 800 språk i en stad som rymmer allt.

Jag besöker Robert De Niros restaurang, går förbi platsen där Heath Ledger dog, hämtar upp en signerad bok av Matthew McConaughey.

Kanske kan du inte uppfylla alla drömmar i New York. Men det känns så.

Det är en stad utan gränser, en stad där verkligheten överträffar dikten.